Livet är bra som fan. Hälsan är med mig, jag har underbara vänner och idag är min födelsedag. Men jag ska inte förneka att jag har lite ångest angående det här med att fylla år. 23 var ju en sån härlig ålder. Lekfull, lagom ålderdomlig och alldeles, alldeles underbar.

Men nu är det ju som så att när man har nått upp den notabla åldern av 24 har man hunnit lära sig en massa saker och samtidigt blivit jävligt vis.

På 24 år har jag lärt mig så många olika saker att det borde räknas som ett smärre mirakel. Bara i år har jag blivit fullkomligen överöst med nyvunnen kunskap. Jag har till exempel lärt mig att vattnet inte ska koka när man kokar korv, jag har lärt mig att fylle-sms kräver mer avancerad dechiffrering än tyskarnas Enigma-maskin, jag har lärt mig att jag hatar Twilight, jag har lärt mig att Håkan Mild inte alls har klarat hela beep-testet, jag har lärt mig att det är mycket tidskonsumerande att öppna konservburkar med mejsel och hammare, och senast i förrgår lärde jag mig vilket fantastiskt äcklig maträtt kåldolmar är.

Jag skulle kunna gå igenom hela listan över vad jag har lärt mig under mina 24 år, men det hade blivit minst en hel roman så jag ska bespara er det eländet. Den kommer dock som pocketutgåva om några år.

Summa summarum. Om jag nu har lärt mig såhär sjukt mycket på 24 år, hur jäkla mycket kunskap väntar då inte under de nästkommande 24 åren?

Fan jag kommer ju bli visare än Fader Forah.