Kom och säg hej till mig på Peace & Love i helgen!
Jag kommer att befinna mig lite här och var på festivalen, men framförallt i tältet som Karlstads universitet har. Kolla efter killen som ser lite mer asiatisk ut än de andra.

Om du inte har vägarna förbi kan du ändå följa vårt äventyr på min universitetsblogg.

Midsommarfyllans följd är hård,

Länge har jag levt i ovisshet, men denna junionsdag, den tjugotredje i ordningen, blev jag äntligen en av de upplysta människorna. Jag har lyckats hitta den svåraste prövningen i livet.

Många tror att det handlar om att bestiga berg, brotta omkull björnar eller tranchera levande tranor. De kunde inte ha mer fel. Den absolut svåraste prövningen som en människa kan ställas inför är när hon blir förfrågad att skriva en informationstext om sig själv på 200 - 300 tecken.

Det är fanimig helt jävla omöjligt. Jag har precis spenderat de två senaste timmarna åt att tänka ut en sådan text. Kvalitetstid. Två timmar av mitt liv som aldrig kommer åter. Och än så länge har jag kommit fram till de högst fantastiska orden "Hej! Jag heter Olle". Innovativt så det förslår.

Nu kanske ni tror att 200 - 300 tecken innebär en jättelång text, och att det är orsaken till att det har tagit mig sådan tid. Men käre läsare, du kunde inte ha haft mer fel. Jag ska nu demonstrera exakt hur lång en text på 200 - 300 tecken är.

”Treb Walker gör nånting som är absolut förbjudet för killar. Han skriver dagbok! Det är livsfarligt. Tänk om klassens starkaste kille Klimpen får reda på det! Då vet snart hela världen att Treb älskar en tjej, gör vetenskapliga experiment tillsammans med Åke - och att Treb bara är ett täcknamn...”

Ovanstående text är på 299 tecken. 299 är någonstans mellan 200 -300 tecken, d.v.s. ungefär så lång som min infotext ska vara. Och som synes är det inte mycket text alls. För er som undrar är textmassan hämtad från baksidan av Berts Dagbok. Dock i något modifierad version då originaltexten var för lång…

Så med vetskapen om hur astronomiskt lite 200 – 300 tecken faktiskt är går vi vidare. Vidare till innehållet. För vad skriver man egentligen i en informationstext om sig själv? Ja, det är lite det som är problemet, och när jag skriver lite menar jag mycket. Det är mycket det som är problemet! För man vill ju vara 1) informativ, och gärna bjuda på 2) något oväntat, sen tror personligen att det är bra om man lyckas vara 3) lite unik och utstickande i sitt framförande. Om ni undrar så gillar jag listor.

Nej, nu jävlar är jag förbannad! Ska man behöva vara nån slags poet slash radioromantisk författare för att få ett jobb nuförtiden?

Men eftersom timmen är sen och jag måste sova har jag inte tid att vara förbannad längre. Tio sekunder fick räcka. Istället är det dags att avsluta det här inlägget. Om jag inte kommer på något bättre skickar jag in följande text som fantastiska Wikipedia precis hjälpte mig med:

”Hej! Jag heter Olle. Olle är ett nordiskt mansnamn. Det växte under medeltiden fram som ett smeknamn för Olof som betyder ättling eller fädrens arv. Under 1800-talet slog Olle igenom som dopnamn och på 1920-talet var det mycket populärt. Namnsdag saknas. Vanligt namn inom skämt, tillsammans med Kalle.”


Informativt, oväntat, unikt.